Håhåjaja

Ibland blir man såå trött. Har sedan i onsdags haft en halt Älla, inte så konstigt alls eftersom hon far runt och krumbuktar sig. En stäckning eller så -ni vet. Men en dylik brukar gå över på ett par tre dagar och så var inte fallet den här gången. När hon i morse var fortsatt halt på 6:e dagen ringde jag för att få henne kollad. VAD händer då? Jo, när jag kommer hem från jobbet kan jag inte se minsta lilla linkade….  Väldigt skönt i och för sig, men tiden har jag inte vågat avboka, för då börjar hon väl halta igen. Är hon fri från symtom i morgon så tar vi en ED/HD röntgen enligt vanligt manér istället! Snälla -håll nu tummarna!!!!!

Mari och jag planerar en heldag med apportering för retrievers, kolla SSRK Värmlands hemsida och tipsa gärna några nybörjarvänner som vill veta mer om detta – det finns plats kvar.

Nu ska jag dra på mig simfötterna och ta en kvällspromenad – vovvarna pockar på uppmärksamhet!

/Maria

3 kommentarer tillHåhåjaja