september, 2008

Lordag morgon 7.30. 5 timmars somn och nu ar vi i farten igen. Fredag = arbete fram till lunch, sedan sightseeing, shopping och musical. Leijonkungen rekommenderas! Ska man bara se en enda musical i livet – se den!!! Nu blir det frukost, jobba fram till lunch och sedan gor vi stan igen.

Ha det!
Maria

Har ni några bra recept som innehåller kantareller? Ro hit med dem i så fall, vi lär få skörbjugg i vinter annars. Peter, Agnes och jag stack ut en sväng i går kväll för att leta några trattisar till, vi var inte riktigt vid våra sinnens fulla kanske, men vi inbillade oss faktiskt att vi behövde lite fler…. Efter 45 minuter hade vi korgen full  (15 liter) OCH hunnit fika, och då gott folk ska ni veta att vi redan grovrensat i skogen!. Man kan inte ens kalla det för att leta svamp, mer att gå ut i skogen och hämta.

Jag gnäller inte på något vis – är bara lite förundrad över detta ”samlarmani” när det gäller svamp. Det måste vara någon ur-instinkt som slår till, eller?

Livet är en pest – i alla fall om ni frågar Tia. Hon börjar pigga på sig lite och är tämligen rastlös.  Hon satte sig nyss i mitt knä och skulle hjälpa till att blogga – det gick sådär kan jag säga. Dessförinnan hade hon skjutsat in mig i väggen (sitter på en kontorsstol m hjul 🙂  Fredag nästa vecka ska stygnen plockas bort så det blir ett liv i ”badring” ytterligare en tid. I morgon ska jag linda om tassen ordentligt och gå ut i det höga gräset och lägga ett ”mat-sök” till henne – NÅGOT måste hon ju sysselsättas med.   En rejäl förtroendekris har dessutom infunnit sig i relationen matte/hund i och med denna skada. Hon verkar på fullt allvar tro att det är jag som vill jävlas med henne. Igår stod jag i köket och donade med lite käk. Hade en smakbit som Tia kunde få tänkte jag, kallade på hunden som låg på hallgolvet. Hon bara stirrade på mig, vände om och stack till sovrummet och lade sig på sängen!!  – Försök inte kärring, tyckte jag mig kunna utläsa ur hennes blick. – Jag vet att du bara lockar på mig när det är något sattyg på gång…

I övrigt är det helg, två lediga dagar!! Utställning på klubben i morgon men jag har ingen direkt syssla där. Känns rätt fint faktiskt. Åker kanske dit och kikar  en stund och gör det som behövs. Söndag fm tränar vi lite lydnad i Skruvstad, 10.30 för dem som känner sig hugade!

Fick förresten svar på Agnes gentest idag. Skickade ett prcd-PRA till Optigen i New York för 14 dgr sedan och svaret har redan kommit. Normal/clear- bra! Hade inte trott så mycket annat heller, men nu finns det på papper. Inte många golden som drabbas av denna PRA-variant i Sverige, men det har dykt upp några fall på senare tid. Massor av spekulationer kan man slippa genom att göra testet – så det gjorde jag. Höll på att bli riktigt tokigt det där testet förresten! Fick ett mail från labbet när de mottagit blodprovet, men de påpekade att hundens tilltalsnamn inte överrensstämde på remiss och rör, även om allt övrigt stämde- – Är hunden Lila samma hund som Agnes, löd frågan. Jag fattade nada och misstänkte genast slarv hos kliniken som tagit provet… MEN kom sedan att tänka på att det kanske var enklare än så. Ringde kliniken och frågade vilken typ av rör som användes,   just det – ett rör med Lila kork!! Sprättlätt löste vi det mysteriet och labbet var nöjda med svaret.

Har några bilder från i söndags som inte kom med förra gången jag bloggade. Det verkar som alla är nöjda med den intensiva lydnadsdagen. Vi valde att träna på lite olika saker men det blev ganska mycket kontakt/fokus vilket  inte är så konstigt eftersom det är kärnan i allt lydnadsarbete. Lite olika moment blev det också, själv valde jag att jobba med bla fjärren och stegförflyttningar. Jag måste jag lära mig att sakta ner och använda långsammare tempo för att få Agnes lite lugnare i sitt agerande. Har man en hund som funkar som henne kan man inte vara för snabb – det blir fort och fel! Samma sak gäller flera av momenten… Vi märkte en tydlig skillnad bara genom att jag slutade haspla ur mig ett snabbt ”STÅ!” och istället använda mig av ett betydligt lugnare och mjukare ”sståå”. Hur ska en sådan som jag kunna lära om och göra saker lite mer lååångsamt?! Tur att det inte är så många mil till Arvika, oss blir du inte av med nu Pia… Vi återkommer!

Nova – full fokus på matte under övervakning av Pia.

Agneta och Eros lyssnar koncentrerat…

Mats och Zigge får lite goda råd

Och får till en sådant här fint och fokuserat grepp!

Slutligen Crespo, det måste ha varit i slutet av dagen – han ser onekligen sliten ut!

Nu är klockan dags för TV-soffan!
Vi hörs.

/Maria

Vad säger man? Vilken härlig helg! Goa människor och glada härliga hundar som vill SÅÅÅ mycket. 5 av 7 hundar beskrivna så långt ur Bowiekullen och resultatet är minsan inte illa alls. Ett resultat som överensstämmer ganska väl med vad jag förväntat mig, inga större överraskningar.  Jag jobbar på en ”spindel”, den dyker upp snart. Resultatet styrkte mig i att det blir just Kim till Agnes första kull – det blir nog kanon det också! Fantastiska valpköpare har jag också som kör många mil för att komma hit och göra detta – både för min och rasens skull (och förhoppningsvis sin egen också). Tara kunde inte komma, löptikar får inte delta på MH så det var inget att välja på. Tia kunde så klart inte heller vara med – hon är konvalecent. Den skadade tån/sporren opererades bort igår, analsäckarna likaså. Tänk er själva – amputera en tå och operera ändalykten på samma gång – hur kaxig känner man sig då? Inte speciellt…
Tia tar det väldigt bra tycker jag, än så länge i alla fall. VI får väl se hur rastlös hon blir om några dagar! Mest nöjd är jag över den nya ”badringen”. Verkligen ett lyft jämfört med den gamla traditionella plasttratten. Hunden ser sin omgivning betydligt bättre och inte väsnas den heller (ni vet det där skrapande ljudet när hunden går in i både väggar och möbler). Dessutom verkar det bekvämare, som en inbyggd huvudkudde 🙂

Jag trodde inte att det skulle bli så mycket sömn i natt, men Tia sov ganska gott (i vår säng) och började inte pipa förän vid 05-tiden i morse. Hon hade nog ont och fick en Rimadyl, pc och lite mat med paraffinolja. Svalde allt med god aptit vilket betyder att hon inte mår allt för risigt.
Så här ser hennes tass ut!

Tyvärr blev det bara halvtaskiga bilder från MH:t. Det var för mulet och mörkt att fota i skogen utan blixt, det mesta blev suddigt. Ni får hålla till godo med följande:

Först ut på banan var Heffa. Här är det lite kontakt/samarbete med testledaren.

Heffa hade ett eget sätt att lösa dumpen. Matte känns trygg…

Näste man ut var Zigge, han fick med sig haren…

Och inte blev han speciellt rädd för ”Ove”

Zigge är för övrigt den första hund både jag och figuranterna sett, som hoppade upp i skrammellådan och förstökte TA MED SIG skramlet. Är man apportör så…

Sedan var det dags för Crespo. Han hade också en egen metod vid dumpen

Tjoho – det var människor!

Näst ut på banan var Rebell. Lika glad i människor oavsett de har byxor eller klänning:-)

Sist ut var Nova, här bränner hon iväg efter ”haren”.

Och leker med avståndsfiggen. Det gjorde alla, men när denne var passiv valde de flesta att ta ett eget rejs med trasan…

Ett gäng toppenhundar. Lycka till med dem framöver!

/Maria

Jaha. Tån var varken bruten, stukad eller inflammerad. Den är söndersliten. Senor och dyl är trasigt så hela tån/sporren skall opereras bort på måndag!!! Hur kul på en skala? Känns riktigt pyton måste jag säga. Stackars min lilla hund. Hon går här och blänger på mig, precis som om det vore mitt fel att hon har ont .
Nu blir det Rimadyl fram till måndag och sedan får vi se hur lång vila osv…. Dock passar vi på att ta de krånglande analsäckarna på samma gång. Så slipper vi i alla fall det framgent.

Nu går jag f*n snart och gräver ner mig! Eller drar något gammalt över  – eller har ni någon bättre ide´?. Har sett fram mot alla höstens aktiviteter, MH, kennelträff, lydnadstävling, sökhelg, lydnadsdag med Pia A osv osv. Nu blir det väl skit med allt samman. Nja, jag överdriver nog. Jag ser i alla fall fram mot att få träffa mina valpköpare och deras hundar – det blir kalaskul!

Nu ska jag samla lite krafter till att förbereda inför helgen. Mat skall inhandlas, tillagas och kaffebröd bakas. Tror att jag skall hyra in Emma 🙂 I kväll blir det  lite lydnadsträning  – Agnes kommer att få rejält med uppmärksamhet en tid framöver…

Vi syns och hörs!
/Maria

Kanske ”bara” stukad? Eller en inflammation av något slag? Inte vet jag. Hunden i fråga är Tia och hon vrålade rakt ut när jag skulle torka hennes leriga tassar i eftermiddags- och då får jag syn på denna uppsvällda tå/sporre! Hon var med och sprang som en tok i skogen igår, så det hände förmodligen där… Ringde och konsulterade AM, som nog tyckte att jag kunde avvakta en dag eller två med lugna koppelpromenader innan ev veterinärbesök. Inte Tias melodi alls! Men det är inte så mycket att välja på – hon har ont. Vi har mycket framför oss närmsta tiden så det passar synnerligen dåligt. Fast  när är det egentligen lägligt med veterinärbesök och konvalescenta hundar???  (Agnes är i alla fall frisk i öronen nu).
Jag minns med fasa när Vivan var ung och bröt en tå. Den var också så där svullen och ond. Inte mycket att åtgärda men LÅNG vila för att få det att läka. Vi hade komposgaller i hela huset för att hunden inte skulle springa av sig överskottsenergin inomhus. Inte kul.

Sporren till höger är väldigt svullen…

Har tränat lite rutskick med Agnes idag – fungerar bra nu. Hon har lika mycket driv till konen som rutan nu för tiden. Det som ställde till lite bekymmer tidigare var att rutan var så mycket mer ”värd” än konen , vilket resulterade i att hon tjuvade mot rutan. Vittringen är svår, där har poletten har inte riktigt trillat ner – helt beroende på att antalet träningstillfällen med ”okänd” tävlingsledare som hålllit i pinnarna varit i det närmaste obefintlig…. Man kan i alla fall inte skylla på hunden i det läget. Steget från 3:ans vittring är ganska stor och vi behöver träna mera. I morgon ska jag nog försöka få lite träningshjälp gällande det.

Laddade ur kameran och hittade denna goa bild på Heffa med matte P. Har ni sett på maken till entusiastisk tjej. Kryck-lydnad, eller vad kallas grenen?

Nu ska jag ta en kopp te, och sedan är det snart kvällen. Tidigt i morgon sticker Peter till Valencia på jobb, stackarn:-). Men snart är det min tur… den 25:e åker jag med mitt jobb – fast till London. Roligare än sjuka hundar.

Ha det gott!
/Maria

Vad menar jag med det? Jo att Tia nollade på hoppet på gårdagens tävling och därmed rök förstapriset… Ett andrapris blev det och jag är ändå ganska nöjd med henne. Linförigheten var inte helt optimal men övriga moment gjorde hon kanonbra- snabb och pigg men jag fick nedrag för dk på både ställande och läggande och har ingen aning om varför… Ibland gör man saker helt omedvetet! Gällande linförigheten så startade hon jättebra men efter drygt halva stäckan låg det ett par fågelfjädrar på gräset och då kanske ni kan gissa vad som hände? Näsan ner och matte fick påkalla uppmärksamhet innan vi kunde gå vidare…. Mer störningsträning alltså!

På lördag var det sökträning på Sandåsen. Vi var 4 ekipage och det hela flöt jättebra, vi körde 5 hundar eftersom A-M hade två och de flesta hundar jobbade kanon. Någon vovve var lite för bekväm men i övrigt finns inte mycket att klanka ner på. En nybörjarhund som redan efter 3:e passet börjar fatta galoppen, men han var närmast blind eftersom matte glömt sätta upp luggen. Att det är näsan och inte ögonen som används fick vi verkligen bevis för. Han skvatt till och hoppade bakåt när han till slut fick syn på mig bakom en sten – på en halvmeters håll:-) Såg himla kul ut! Själv är jag supernöjd. Försökte ”lura” Tia till olydnad för att jag skulle få chansen att tala om vart skåpet ska stå – men lyckades inte, hon gick exakt dit jag dirigerade och var t om lydig och följsam på väg från figurant till stig!! – Det tar sig, sa bonden när skithuset brann, som min mormor brukade säga…. Det är för övrigt hennes gener som bär skuld till hundintresset   Den där ”bonden” sa mycket om jag minns rätt. Ett annat uttryck var – det löser sig, sa bonden när han sket i vasken! Hm..  Inget för de finare salongerna precis! Hur tusan kom jag in på detta?? Vilket svammel..

Åter till det väsentliga. Nämligen att Agnes öron är betydligt bättre och den senaste kuren skall avslutas just idag. Nu hoppas jag att  det håller sig och att hon är färdigbehandlad gällande det så att vi kan komma ut och debutera i eliten snart. Hon är inte helt hundra på allt, men jag känner att det är dags att ”testa av”. Jag är ju sådan att jag inte alltid har ”tröken” att vänta tills allt är perfekt och inte orkar jag peta med alla detaljer. Är som bekant inte den optimala tävlingsmänniskan på det viset. Jag tar en chansning ibland- går det så går det! Agnes blivande fästman är nu officiell, mer info finns på ”valpplaner”. Det blir en favorit i repris – Kim. Tror att han och Agnes kan få ett gäng supervalpar! Nu skall jag bara försöka hitta en foderväd med tävlingsintresse för jag har inte tiden att träna 3 hundar, tyvärr, för jag skulle gärna behålla en…

Till helgen är det MH för B-gänget + kennelträff. Tyvärr blir det inte riktigt alla ur kullen som deltar på MH  men de flesta kan vara med – det ska bli jätteroligt att träffa alla och jag hoppas att detta evinnerliga regn kan ta en paus!

/Maria

Hej hopp!
Nu är vi på bättringsvägen. Agnes öron har börjat återgå till normal färg, bara vi fick ny sorts örondroppar så började det stabilisera sig på bara några dagar. Synd bara att jag inte blev hörsammad när jag ringde första gången och påpekade utebliven förbättring. Gällande mig själv börjar förkylningen lana av så sakterliga, inte fort nog enligt min egen åsikt men jag har svårt att komma till tals.
Vad har vi gjort då? Tävlat lite på KM till att börja med. Det gick både  jättebra och skitdåligt. Tyvärr kunde Agnes som bekant inte vara med och försvara sin titel och lill-fia var inte riktigt färdig för uppgiften ännu. 2 dagar innan kom jag på att hon aldrig gjort ett framförgående eller budföring – det hade jag glömt bort?! Jösses. Inte helt likt mig faktiskt. Tia gjorde i alla fall ett fint jobb på söket – betyg 9. Det som drog ner var en aning tjat från min sida för att få henne att hålla sig vid min sida på väg tillbaka till stigen. I övrigt var hon duktig och tekniken fungerade, dvs norskrullen som aldrig blev såld på Blocket… Sedan kom vi då till lydnaden, den funkade inte alls – vi fick aldrig till någon bra kommunikation. Inte orkade jag förbereda henne heller, hon kräver en hel del ”värmning” för att vara i rätt sinnesstämning – och mitt allmäntillstånd orkade inte med sådana utsvävningar.  – Men vi försökte i alla fall! Grattis till Carola och Isi – klubbens mästare alla kategorier!

Kräftskiva på lördag och sökträning på söndag förmiddag. Detta betyder ett antal övertrötta hundförare som totalt ballade ur mot slutet av dagen. The bottom is nådd gällande vett och etikett helt enkelt. Ett gäng seriösa hundmänniskor ( i alla fall om vi får säga det själva) som inte ens lyckas få ner dagens utvärdering på pränt längre!? Nästa gång skall jag kalla in min kollega Ulla-Bella, hon med skrivblocket!

September – höstmånad- kursmånad. Det blir en aning hektiskt framöver. Skall hålla kurs åt både brukshundklubben och SSRK, men det är bara kul! Svårt att hitta tomma tider i almanackan bara – synd att helgerna är så korta och att de inträffar för sällan:-)
I  eftermiddag skall jag träffa Nova, Crespo och Heffa med mattar – det blir nog ett lydnadspass med både Agnes och Tia tror jag. Det ska också bli skoj!

/Maria