Vintertid

Kan man tycka vad man vill om, men jag uppskattar i alla fall inte att det är ljusare när jag ska jobba och mörkare när jag kommit hem. Tur jag har de bästa möjligheter att påverka både arbetstid och arbetsort:-)

Pigga och krya vovvar här hemma igen och vi har börjat träna igen. Motivationen till lydnadsträning har inte varit på topp alls, men några pass blir det ibland. Älla börjar få kläm på flertalet moment men vi ska ta vintern på oss att lära in platsen (med hakan i backen) så får hon ut och debutera till våren. Tia har heller inte kommit till start i höst vilket jag egentligen tänkt mig. Som sagt, motivationen har inte varit på topp för lydnadsträning -och då gör jag hellre andra saker. Tia är så otroligt känslig på mina signaler och om jag blir minsta  lilla  sur eller irriterad taggar hon upp – vilket absolut inte är en fördel med tanke på hennes annars så livliga temperament. Just på detta sätt har vi nu hakat upp oss på fjärren, där hennes tassar lever sitt eget liv. Att göra saker lugnt och sansat är inte alltid min melodi och då min hund är likadan trissar vi lätt  igång varandra. Får ta ett par djupa andetag och vänta på bättre tider. Några som däremot har motivationen på topp är Mats och Anette som mailade idag och berättade att  Blues och Zigge fått varsitt förstapris på lydnadsprov idag. Blues/Anette i klass 1 och Zigge/Mats i klass 3. Wow – så duktiga ni är! Dessutom lär dessa båda  duktiga och vackra vovvar väcka uppmärksaheten till sig där nere i Skåne – skoj att höra!

Älla har också hittat motivationen och  gaspedalen. Tyckte faktiskt ett tag att det inte var någon värre fart på henne, men där har jag fått ändra åsikt. När jag tänker efter var det nog i samband med att hon gått ut sitt första löp som hon började gasa på. Det var troligen  några hormoner som kickade igång henne, för hej vad det går i skog och mark numera. Eller så var det helt enkelt en polett som skulle trilla ner ordentligt. Idag var Mari här och vi provade en liten walk-up övning där jag måste säga att jag är jättenöjd med Ällas prestation arbetsmässigt. Bra fokus på apporterna, bra drag ut och påslagen näsa. Tyvärr är det inte alltid alla delar som blir lika bra när man sätter ihop färdigheter till moment. Lydnaden kring benen på mig lämnade en hel del övrigt att önska.  Workingtest står på agendan till kommande helg. Hon är inte helt hundra på samtliga moment men vi tar det som en rolig  lyxträning:-) Närsök skulle man visst ha tränat förresten, det har jag glömt. Nu får det bli ett pass varje dag under veckan som kompensation….

Under gårdagen åkte Agnes och jag med Mari och Nypon för att apportera paket.  Solstadens smådjursklinik hade familjedag och  vi var några retrieverförare med hundar som skulle leverera paket till de besökande barnen. Uppskattat, av hundarna VET jag, och av barnen TROR jag. Agnes tog i all fall sin uppgift på stort allvar och såg till att barnen fick de de skulle ha. (Maris bild).
Morgondagen bjuder på valptitt hos Marie-Louice på Three B´s – det blir skoj det:-) Resten av veckan får ägnas åt lite skogsfot och närsök med CruÄlla och de andra hundarna hänger med av bara farten. ETT lydnadspass ska jag nog lyckas klämma in också har jag tänkt. Någon som vill träna lydnad på tisdag eftermiddag?

Ha en fin höstvecka!
/Maria